Glädje och frustration i ett

Medial uppmärksamhet är verkligen en sak som jag är kluven inför. Jag avskyr att synas och vara offentlig, samtidigt som jag faktiskt tycker det är toppen så att fler kan hitta hjälp vid behov. Just nu är jag glad att flera hittat till mitt välgörenhetsprojekt, men jag lider med de som jobbar där på dagarna och som fått säga "tyvärr, vi kan inte göra något idag" till en hel drös människor som behövt hjälp, helt enkelt för att efterfrågan (genom media) blivit större.
Jag önskar så innerligt att vi kan få upp ögonen på folk så de inser att JO, många människor är faktiskt fattiga även de här dagarna mellan bidrag och lön osv. Och att all denna byråkrati när det kommer till matsvinn försvann... Toppstyrda koncerner som tar månader och åter månader på sig att besluta något känns inte alldeles effektiva...
Jag funderar på allvar på att åka och dumpstra och donera mina dumpsterfynd också. För ärligt talat finns det sjukt mycket därute som ingen tar vara på, fastän det går.
 
 
Allmänt | | Kommentera |

Sopråttor emellan

Jag fick ett meddelande av en vän som varit ute på dumpstringsrunda för första gången på länge:
 
Jag kan inte annat än hålla med. Det är totalt vrickat, galet och vansinnigt hur vi lever egentligen.Vi äter pizza, köttfärssås och pasta, potatismos och köttbullar, pannkakor med sylt utan att det kostar en krona.. Vi fikar muffins, sockerkaka, kärleksmums, vaniljdrömmar och dricker juice och kaffe till. Vi bjuder på daimtårta om vi får oväntat besök, och vi har flera veckors fredagsmys säkrat i skåpen. Dessutom har vi flera månadsförbrukningar med toalettpapper, tvål, schampo, tandkräm, tvätt- och sköljmedel mm och det är nästan alltid så att man hittar någon eller några förpackningar till som utökar samlingen lite.
Inredning ha jag inte köpt på flera år, det tillkommer lite gardiner, sängkläder, plädar och ljusslingor, ljuslyktor, vaser och andra småsaker nästan varenda runda. Saker som "alltid går åt" som värmeljus, batterier mm hittar vi också och lagrar.
Det känns nästan som jag får säga att den största risken med att dumpstra, är att bli bortskämd och möjligen att man kan få igång hoarding-tendenserna...!
För ärligt talat har jag inte haft det så bra som jag har det nu, innan jag började dumpstra. Sen får folk tycka vad de vill om detta, jag gör det för miljön i första hand, att ta vara på de resurser som finns har alltid varit en central del i min fostran och det försöker jag lära mina barn med, att då konsumera "bara för att" känns rätt onödigt.  Särsklt när man också spar mycket pengar på detta, och kan prioritera att köpa saker man kanske INTE kan dumpstra, exempelvis möbler (köp- och sälj sidor så klart) kläder, cyklar, bil eller liknande.
Eller bara lägga pengar på att göra något roligt med familjen när man kan spara in på mat och annat.
 
 
Allmänt | | Kommentera |

Fult lockbete

Jag är inte den som vanligen gnäller när någon ger en rabatt på något, men något som jag fått höra talas om som en av mina lokala handlare gör då och då, är att de ger "pensionärsrabatt" på hela sortimentet på en viss veckodag. Låter ju superbra, och visar verkligen att handlaren förstår problematiken med fattigpensionärer, eller hur?
Håll i hatten, den generösa rabatt man som pensionär får på allt man handlar är... 5%. Man spar alltså en hel femma per hundalapp!
Ska man skratta eller gråta åt detta? För att kalla det rabatt skulle jag ju tycka att det borde vara en märkbar summa även om man inte handlar för en hundring... Pinsamt måste jag säga att jag tycker detta är. Ska man ändå ge rabatt, ge en högre sådan en gång i månaden (t ex efter lön/pension) så blir det nog poppis att handla i den butiken. Den försvinnande femman per hundring kan man spara bara genom att handla i en annan butik i dagsläget. Oerhört konkurrenskraftigt.. not.
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp