Nyp mig!

Alltså, jag börjar tro att saker går lite FÖR bra. Vi har hittat och flyttat till ett mysigt hus på en trevlig plats, alla är supertrevliga och grannarna kom t o m och hälsade oss välkomna, jag är fortfarande i chock, för det har jag nog aldrig varit med om. Och så har vi då bott här ett litet tag, kommit lite mer i ordning (men det finns absolut mycket kvar att göa, det ska inte förnekas...) och barnen trivs toppenbra i sina respektive skolor, och idag fick jag jobb, bara sådär. Börjar imorgon bitti. OCH det rycks i mig från ett annat jobb också, så jag har med andra ord något så lyxigt som alternativ på jobb... DET kan väl inte så många säga kanske...
 
Jag passar på att mysa ner mig i sängen med hundar och katter och lata mig en sista dag nu, för jag har fått känslan att imorgon blir det början på ett betydligt högre tempo i livet. Å andra sidan kan det ju leda till bra saker, så man ska ju inte klaga.
 
Att vår utsikt på kvällen är den här är ju inte heller alldeles fel!

Intervjuer

Imorgon och på torsdag blir det allvar, det är dags att se till att få lite extra cash in så vi kan bo kvar här. Det GÅR att bo här på bara sambons inkomst, annars hade vi inte flyttat förstås. Men det är ju skönt att inte leva på marginalen hela tiden. Så jag har sökt ett jobb, och ett annat "ramlade ner i knät" på mig genom bekantas bekanta. Det som slår mig är att det är oväntat lätt att få komma på intervju här, jag bodde åtta år på förra stället och kände en väldig massa folk men kom aldrig på någon intervju. Här har jag bott i ett par veckor och känner typ ingen och har två intervjuer inbokade redan... galet!
 
Det kanske inte är de roligaste jobb man kan ha åtminstone inte det ena, men vad sjutton, det är jobb, och det ger pengar! Och let's face it. Pengar behöver man till ungefär allt. Inte minst jag som har lite gamla grejor som ligger och väntar på att bli betalda. (Nä jag tycker inte det gör något att "avslöja" detta, det är ingen hemlighet att jag varit en slarvig människa som yngre)
 
Återstår att se vad det blir av det hela, jag tar det som det kommer, jag tror att är det meningen så blir det bra, annars är det bara att söka vidare!
 
Får jag jobb så blir det förvisso mindre tid med hundarna och i hemmet, men då kan jag å andra sidan investera lite i saker jag vill ha. Inget ont som inte har något gott med sig.!
 

Köket-hemmets hjärta

Välkommen till oss :) Köket är väl hemmets hjärta litegrann, och det har man inte riktigt märkt där vi bott tidigare, men här är det faktiskt lite så det är. Här läser vi läxor och äter mat, sitter och pratar och fikar och spelar spel. Det slår mig först nu at det faktiskt kan vara så att vi inte levt ett "vanligt liv" förrän nu, vi har liksom bott vid tv:n eller någon annan skärm, men å andra sidan så har vi inte lidit direkt, för det har gällt oss ALLIHOP...
Sen har det förstås lite att göra med att våra tidigare kök varit ganska små, här är det betydligt större och trevligare att vara helt enkelt.