Memory lane

Ibland blir jag riktigt nostalgisk, och det hänger antagligen ihop med min högkänsliga sida. Jag kan bli rejält omskakad av att kolla på en bild, besöka en plats där jag har starka minnen eller liknande, och ska jag spekulera så är det också därför jag inte är så förtjust i musik längre. Jag kan visst få ryck och lyssna på viss musik då och då, men det är sällsynt, för jag älskar min tystnad verkligen... Men OM musiken kommer igång så är det i regel bara sån musik jag spelade när jag festade som ung, eller sånt som jag hörde för länge sedan. Väldigt få "moderna" låtar fastnar hos mig faktiskt, på gott och ont.
 
Men bilder gör mycket för mig. Inte helt otippat kanske, då jag jobbat med att fota, men numera lagt det på hyllan. Som bilden från mina hemtrakter nedan. Den här kyrkan har jag varit i massor, inte bara på alla skolavslutningar upp till nian, utan också på träning med kören, under uppträdanden med luciatåg, och med rundvandring när jag gick i skolan-och faktiskt har även mina killar fått samma rundvandring av MIN GAMLA LÅGSTADIELÄRARE! Vad sägs om det liksom? Det var VERKLIGEN nostalgi, haha. Sen har det ju varit bröllop och dopceremonier här med...
 
Jag har mest bara bra minnen här, även om det så klart blivit en och annan begravning och något enstaka jobbigt möte med människor utanför. Men det är en sån typisk plats som jag berörs ganska starkt av.
 
Bilden är tagen i farten när vi åkte förbi, men det är också lite så jag är van att se den här kyrkan som vi passerar varje gång vi åker till släkten...

Lillefjant...

Naaaw, HÄR var inte Heepa stor inte..och finaste Zita (numera borta med vinden, snyft) var bara fyra år gammal. Såna här bilder är guld värda så här sex år senare.
 
Och ja, jag var inne i en scrapbookingperiod 2012.

Söndag igen

Idag får det bli en minnesbild på hästen med chokladöronen... Never The Less, eller "Nevve" som han hette till vardags. En av de första bilderna jag tog på honom har förblivit en storfavorit. Ljuset i ridhust kom från en öppen halvdörr där solen var på väg ner, och i övrigt var det helt mörkt. Och så dansade Nevve runt där inne, lycklig över sin frihet. Den hästen var verkligen speciell för mig.. <3