Rosafluff

Usch, jag blir irriterad bara jag tänker på alla de där miljoner människorna världen runt som inte vågar visa upp sina riktiga sidor, hem, tankar och åsikter. De som kämpar som idioter för att hålla uppe en vacker fasad av hälsosamma sallader och smoothies, träning vareviga dag och perfekt stylade... allting. Från makeup och hår till inredning och allt däremellan. Jag blir trött bara jag kollar på det. Klämkäcka leenden och trehundra levande ljus till fredagsmyset. Ekologiska viner och ljuvliga SPA-vistelser. Fräscha snittblommor och minutiöst bäddade sängar med ungefär 20 olika lager av sängkläder och kuddar för att skapa en estetisk och inbjudande känsla på bilder.
 
Jag vet det mesta om att skapa en illusion på bild. Som fotograf jobbar jag med det varenda dag.
 
Men vad är det som driver oss till att vilja visa upp bara det som är bra egentligen? Kan det vara så illa att vi blir dömda utefter vad vi visar upp? Nämen. neeej SÅNA ÄR VI VÄL INTE?!
Jo fan. PRECIS SÅ ÄR VI. Fulla av dubbelmoral och fördömanden så fort chansen ges. Så vi stylar ett hörn av våra hem, fotar och fixar med filter och ljussättning och hoppas på många likes. För det vet ju alla, att får man många likes så är man någon. Bekräftelse är asviktigt.
 
Vi vill liksom inte ta in de "jobbiga" delarna heller utan det som är bra är det man visar upp. För det är lite "fult" att visa det där andra, som inte är så himla bra. Ostädade barnrum, det eviga tvättberget, hundhårsbollar som flyger över golvet, ovikt tvätt, disk som står i dagar och nyvakna människor som ser ut att ha knullrufs är väl inget att visa upp! Nej fram med dammsugaren, göm tvätten i garderoben (i en hög!) och lägg några plädar lite fint så ser det bra ut. Eller ganska bra åtminstone. Bättre. Mer Instagram-vänligt.
Men är det verkligen vettigt att göra så här? Visa fasaden heeeela tiden?? Jag tycker liksom inte det. Folk mår regelrätt dåligt över att de är otillräckliga och inte "passar in". Ska det verkligen vara så, att människor får depressioner för att "alla andra har så fint hemma" och "alla andra är bättre än mig på att äta nyttigt" eller vad det nu är. Varför ska vi lägga så mycket värderingar i allt hela tiden?
Du är INTE en bättre människa för att du råkar vara duktig på att baka, laga mat, styla ditt hem eller har mycket olika kläder. Ingen kommer tacka dig för att du jobbar livet ur dig för att vara en i mängden. Du sticker ut mer, är mer unik, om du vågar vara DIG SJÄLV. Det må vara jobbigt att visa sina brister, men det kan göra mycket för någon annan, tro mig.